Sirtmat = smalmat

”Sirtmat” triggar våra sirtuiner, gener som är ”smalgener”. Det finns sju olika sirtuiner och de påverkar vår motståndskraft mot sjukdomar och vår förmåga att bränna fett och bygga muskler.

De brittiska näringsfysiologerna och farmaceuterna Aidan Goggins och Glen Matten, förklarar sambandet mellan sirtuiner och ”sirtmat” i sin bok ”Sirtmat – ät bättre och lev längre”.

 

Sitruinernas uppgift är att reagera på stress­ som t.ex. fasta eller träning. Vid stress sänder de ut signaler som ändrar cellernas beteende. Då ökar ämnesomsättningen, musklerna blir mer effektiva, fettförbränningen sätter igång,  inflammation minskar och cell­skador repareras.

Sirtlivsmedel som t.ex. frukt och grönt innehåller nyttiga vitaminer och antioxidanter, men de innehåller också svaga gifter, polyfenoler. När vi äter dem stressas kroppen och sirtuinerna reagerar. När genen Sirt-1 aktiveras blockerar den produktion och lagring av fett samtidigt som fettförbränningen ökar i våra celler. Sirtlivsmedelen hittar vi i mat både från världens ”blå zoner” som exempelvis Medelhavet och Japan Det är områden där livslängden generellt är längre och det förekommer en lägre andel fetma än i övriga världen.

Exempel på sirtlivsmedel: bovete, chili, grönt te, grönkål, gurkmeja, jordgubbar, kaffe, kakao, kapris, olivolja, persilja, rucola, rödlök, rödvin, soya, stjälkselleri, och valnötter.

Att äta sirtmat ger oss näring och håller oss friska, och så får vi hjälp att hålla vikten. All anledning att unna oss godsaker som choklad, jordgubbar och vin till helgen alltså!

 
Källa: http://www.tidningenhalsa.se/artiklar/artiklar/20170323/tappa-kilon-och-hall-dig-frisk-med/
Bilder: http://www.bokus.com/bok/9789113074788/sirtmat-at-battre-och-lev-langre/, pixabay.com

 

Må bra i tarmen – må bra i hjärnan

Hjärnfoskaren Katarina Gospic visar på ett mycket pedagogisk sätt vilken roll tarmarnas välmående påverkar vår hjärna och hur vi mår, när hon träffar Malou von Sivers i Efter 10.

Malou träffar hjärnforskaren Katarina Gospic.

Vår tarm kan liknas vid en sil och släpper ut livsviktiga näringsämnen som kroppen behöver. Den fångar samtidigt upp det som är skadligt för oss, t.ex. bakterier, parasiter, gifter samt mat som inte brutits ner ordentligt.

Många av oss drabbas av läckande tarm, tarmpermeabilitet, vilket då innebär att tarmen inte bara släpper igenom det som är bra för oss utan även skadliga ämnen. Det kan trigga igång inflammatoriska ämnen som sprider sig i kroppen och bidrar till sjukdomar.

Det är vårt immunförsvar som skapar inflammationerna för att ta hand om okända och skadliga ämnen. Att immunförsvaret skapar korta tillfälliga inflammationer är livsnödvändigt för oss eftersom det håller oss friska. Däremot när det dagligen skapas inflammationer så kan det ge oss olika besvär och sjukdomar i magen, huden och mentalt.

Vad kan vi göra för att få våra tarmar att må bättre? Jo, som med det mesta så handlar det om kost, minskad stress och tillräckligt med sömn.

När det gäller kosten bör vi undvika socker, gluten, alkohol och mjölkprodukter. Istället ska vi hålla oss till nyttiga proteinkällor som fågel och fisk, bra fetter som kokosolja och olivolja, kolhydrater i form av råris, quinoa, chiafrön och bovete, grönsaker som helst ska vara råa samt rotfrukter och bär. Välj ekologiska och obehandlade livsmedel eftersom de innehåller mer näring och enzymer. Du får dessutom i dig mindre gifter och bidrar till en friskare värld.

Att minska stressen är inte lätt men alla kan unna sig en lugn stund varje dag. Ta en promenad eller ägna en stund åt meditation eller yoga. Det är kontinuiteten som är viktig, bättre med en kort stund än ingen stund alls.

När vi sover återhämtar sig kroppen. Celler återbildas, vårt immunförsvar jobbar på högtryck och vi laddar vårt mentala batteri. Det är därför viktigt för oss att faktiskt sova tillräckligt mycket.

Jag har psoriasis, om än i en mycket lindrig form, och hoppas nu att det ska bli bättre om jag hjälper mina tarmar att må bättre.

 

Mer fakta och mer information om vad du kan äta för att dina tarmar ska må bra hittar du här: https://magkliniken.se/5-steg-for-att-laka-en-lackande-tarm/

Underbara sol som ger oss vårt D-vitamin

Våren är äntligen här och med den den underbara vårsolen. Vi har längtat hela vintern efter ljus och sol och nu skiner den för fullt och vi kan fylla på vårt D-vitaminlager.

D-vitamin är ett hormon som kroppen bildar av solens UV-strålning. Det räcker med en kvart en svensk solig sommardag för att vårt dagliga intag av D-vitamin ska vara fyllt. Ju närmare ekvatorn vi är desto kortare tid behövs för att vi ska få tillräckligt med D-vitamin. Nästa vecka är det vårdagjämning och det är först då och tiden fram till höstdagjämningen som solens vinkel över horisonten är tillräckligt stor för att den ska göra någon nytta för tillverkningen av D-vitamin.

Vi får också i oss D-vitamin genom kosten. Det finns naturligt i fet fisk, ägg och svamp som kantareller och Karl-Johan. Även mjölk och margarin innehåller D-vitamin, men är det tillsatt.

Kroppen tar hjälp av D-vitamin för att tillgodogöra sig fosfor och kalcium samt att det bidrar till att förhindra benskörhet. D-vitamin är också viktigt för cellernas tillväxt, vårt nervsystem, vår hormonbalans och immunförsvaret. Eftersom D-vitamin är bakteriedödande kan det motverka en rad sjukdomar.

D-vitamin är en riktigt supervitamin så ut och njut i solen, men var försiktig så att du inte bränner dig.

 

 

 

 

 

 

Den nyttiga broccolin

Broccoli är en riktig supergrönsak! Förutom att broccoli är gott så innehåller den massor av vitaminer som A-, B-, C- och K-vitaminer. Broccolin innehåller också zink, fosfor och fytoneutriner. Fytoneutrinerna minskar risken för inflammationer, allergibesvär, diabetes, hjärtsjukdomar, effekterna av stress, blodfetterna, risken för grå starr, motverkar artos och skyddar mot UV-strålar samt vissa typer av cancer. De är riktiga superhjältar!

Färsk broccoli finns alltid att få tag i och godast blir den om vi ångkokar den eller bara förväller den några minuter i saltat vatten. Till skillnad mot annan kål äter vi blommorna på broccolin. Även stjälkarna är goda, men de används tyvärr inte lika ofta.

Broccoli har odlats och ätits länge, redan för 2000 år sedan odlades den av greker och romare. Den kallades tidigare för sparriskål och har utvecklats från kål som växer vilt kring Medelhavet. Broccolin kom till Sverige först på 1950-talet och har med tiden blivit allt mer älskad.

Den fantastiskt nyttiga broccolin har fått ett fint smeknamn ”the crown jewel of nutrition” och det syftar naturligtvis på alla nyttigheter vi hittar i växten.

 

 

 

 

 

Nytt pass för mig – AB Session

Det här var jobbigt, jättejobbigt! 30 minuters grym men rolig coreträning visade att jag har tränat alldeles för lite mage. Inga muskler och dålig teknik. Vi började med 30 minuters Cykelhit, och jag blir bättre och orkar mer och tyngre. Men när det gäller coren så är det verkligen dags att göra ett ryck inför sommaren. Jag började bra med en 30-dagarsutmaning, men kom av mig. Nu gör jag ett nytt ryck för så här kan jag inte ha det. Gör om gör rätt!

Yes Team Health Challenge

Ja, ost är både gott och nyttigt!

Är det möjligt att ost faktiskt är nyttigt? Jo, vi kan fortsätta att äta vår ost, något som får mig att hoppa av glädje. Det känns fantastiskt att kunna fortsätta att äta ost med gott samvete.

Enligt en studie i Danmark håller sig fransmännen och -kvinnorna smala och lever så länge eftersom de äter ost. Osten är bra för hjärtat, skelettet, är anti-inflammatorisk och motverkar oxidativ stress. Eftersom osten innehåller en hög nivå av smörsyra blir vi mindre benägna att lägga på oss de där extrakilona. Det är kalciumet i osten som binder fettsyrorna, och fettet absorberas helt enkelt inte av kroppen.

Men, kan vi äta vilken ost som helst? Nej, vi ska äta ost som inte innehåller socker och undvika mjukost som innehåller tillsatser för att få den mjuk. Enligt Fredik Paulúns lista med bra respektive mindre bra ostar bör vi äta Keso, parmesan, hårdost och halloumi då de innehåller mycket protein.  Även mozzarella och mögelost är bra men de innehåller mycket fett så där får vi vara lite försiktiga.

Vi kan faktiskt bli beroende av ost och det beror på att den innehåller ett mjölkprotein som heter kasein och det får kroppen att utsöndra må-bra-hormonet dopamin. Som med allt vi äter så är  ju ”lagom” alltid bäst.

Jag lär återkomma till ost, för det är så gott och så nyttigt!

 

 

 

 

Chiafön

Chiafrön är ett så kallat superlivsmedel som kommer från den Mexikanska chiasalvian, Salvia hispanica,. Fröna blev populära efter att Christopher McDougall berättat om sin tid hos Tarahumara-folket i boken Born to Run. Har du inte läst så kan jag varmt rekommendera den, oavsett om tycker om att springa eller inte.

Aztekerna har ätit chiafrön sedan urminnes tider och chia betyder styrka. Det kan man verkligen förstå när man tittar på alla nyttigheter som finns i de små fröna. De innehåller massor av proteiner, mineraler, kalcium, omega 3 och antioxidanter.

Omega 3 sänker blodfetter och blodtryck, är bra för blodcirkulationen, innehåller serotonin som är en må bra-substans, och bekämpar inflammationer i celler och blodkärl i hjärnan.

Kalcium är nödvändigt för vårt skelett och våra tänder. Även för musklernas funktion och för att vårt blod ska koagulera behöver. Kalcium motverkar också allergier och infektioner och är bra för vår förbränning.

Antioxidanter tar hand om överskottet av fria radikaler. När syret vi andas in omsätts i kroppen så bildas det också fria radikaler. De fria radikalerna kan vara skadliga för oss och bidra till fler olika sjukdomar.

De gelébildande fibrerna i fröna gör att de kan absorbera 12 gånger sin egen vikt. Det medför att blodsockernivån stiger långsamt och vi håller oss mätta länge.Chia används bland annat till bröd, gröt, smoothies och till morgonyoghurten. Många lägger fröna i blöt innan de äter dem, men jag tycker att det är godast naturella.